Hem Nyheter Energibesparing Forskning Reportage Energiteknologi Miljöteknik Gästartiklar Arkiv
 

– I dag är teknikforskningen inbäddad i samhällsutvecklingen och måste bedrivas utifrån ett uthållighetsperspektiv, säger vicerektor Ramon Wyss som koordinerar Energiplattformen.

KTH:s Energiplattform
– din partner för ett uthålligt samhälle

Energiforskning är en av hörnpelarna i KTH:s verksamhet. Genom sin nystartade Energiplattform, där forskare från universitets olika discipliner möts och utvecklar energi-
projekt tillsammans och i samarbete med andra samhällsaktörer, är KTH väl rustat för att spela en ledande roll i skapandet av ett uthålligt samhälle.



Björn Palm, professor i energiteknik på KTH.

Inom KTH har energiforskningen alltid haft en central betydelse. Många banbrytande uppfinningar och innovationer på energiområdet genom åren har haft sitt ursprung i den avancerade forskning som högskolan bedriver.

I en omvärld där resurserna blir allt knappare har det blivit allt mer viktigt att forskning bedrivs utifrån ett strategiskt helhetsperspektiv. Detta menar man på KTH som därför har skapat Energiplattformen. Den fungerar som en mötesplats,
informationskanal och inspirationskälla för KTH-forskare och studenter, vilkas inriktning förenas under den gemensamma nämnaren ”energiforskning”, även om de verkar inom olika discipliner. Energiplattformen tjänar också som kontaktpunkt för företrädare för näringsliv och samhälle.

Större bredd i projekten
– Målet med plattformen är att utveckla en större bredd i projekten. Energiforskningen är tvärvetenskaplig och har stor samhällsnytta, säger Ramon Wyss, professor i teoretisk kärnfysik och vicerektor, som fungerar som koordinator för Energiplattformen.

– Förr var den tekniska forskningen inriktad på att lösa ett enskilt problem. Idag är teknikforskningen inbäddad i samhällsutvecklingen och måste bedrivas utifrån ett uthållighetsperspektiv, säger Ramon Wyss.

Genom plattformen kommer KTH att utveckla en stark tvärvetenskaplig kultur som svarar mot samhällets behov, samtidigt som skolan utvecklar den tekniska spetskompetensen inom de skilda teknikområden där den verkar.

Energidag lockade
Nu har Energiplattformen varit igång sedan i mars förra året, och redan finns mycket som pekar på att det tvärvetenskapliga tänkandet slagit igenom på allvar inom KTH. Ett exempel är en Energidag som KTH anordnade i november som samlade fler än 200 forskare, varav många representerade områden som inte är traditionella ”energiområden”.

Det internationella perspektivet har också stor betydelse för Energiplattformen. Via plattformen samordnas även KTH:s prestigfyllda deltagande i det europeiska energikonsortiet KIC InnoEnergy som drivs inom ramen för EU:s European Institute of Innovation and Technology (EIT). Den svenska noden av InnoEnergy ansvarar för områdena smarta elnät och elektrisk energilagring, men deltar även i projekt inom många andra områden.

– Detta är ett talande exempel på hur en gemensam strategi av ledande universitet som KTH och Uppsala universitet tillsammans med företag som ABB och Vattenfall har lyckats sätta Sverige på kartan i Europasammanhang, säger Ramon Wyss.

Ökad energieffektivitet
Energieffektivisering är ett nyckelområde för att uppnå klimatmålen, och det finns idag en tydlig strävan efter att öka energieffektiviteten i samhället. Dessutom finns konkreta EU-planer på bestämmelser som innebär att alla nya byggnader måste byggas på ett väsentligt mer energieffektivt sätt än idag.

KTH:s forskning ligger väl i linje med detta. Björn Palm är professor i energiteknik på KTH, med inriktning mot tillämpad termodynamik och kylteknik. Han och hans forskargrupp arbetar främst med kylprocesser och värmepumpar.

– 40 procent av energiförbrukningen i samhället går åt i byggnader och en dominerande  del används till uppvärmning och kylning. Vi forskar bland annat kring metoder för att öka energieffektiviteten i värmepumpar och kylanläggningar. Ett sätt att uppnå detta är att använda sig av köldmedier som är energieffektiva och miljövänliga, säger Björn Palm.

Ammoniak som köldmedium
Han och hans forskargrupp har bland annat utvecklat en villavärmepump som använder 100 gram ammoniak som köldmedium, vilket kan jämföras med traditionella värmepumpar med något av de växthuspåverkande köldmedierna som kräver 1 kilo.

På KTH finns ett av världens största laboratorier för forskning om kylteknik och värmepumpar, och det är ingen överdrift att påstå att KTH:s forskning starkt har bidragit till att Sverige är världens i särklass värmepumpstätaste land.

– Alla Sveriges värmepumpar ger årligen omkring 22 TWh värme. Detta motsvarar elenergin från tre kärnkraftverk i full drift. Om varje enskild värmepump kan göras effektivare så är mycket vunnet, säger Björn Palm.


www.kth.se
Annonsörer
Click!Click!Click!Click!Click!
Citatet
”Elpriset kommer sannolikt aldrig att bli så lågt som för 11 år sedan. Elcertifi kat, utsläppsrätter och högre skatter är förklaringen.”
Tommy Johansson, Energimarknadsinspektionen
”Elmarknaden ett fiasko”
Elkonsumenterna betalar ett marknadspris som är 300 procent högre än produktionskostnaden för 96-98 procent av elen, skriver Lena Hasslöf Gustafsson och Jan Thorsson på Fastighetsägarna i en debattartikel i Göteborgs-Posten och skyller de höga elpriserna på marginalprissättningen.
Fakta
1/5
av all ny elinstallation i EU stod solelen för under 2010.

Det visar siffror från den europeiska vindkraftorganisationen EWEA.
Siffran
38%
procent av all tillförd elenergi i Sverige kom i fjol från kärnkraft.
Visste du att…?
... sex av tio riksdagsledamöter är positiva till att införa ett fastprissystem för el från solceller?

Det visar en enkät bland 161 ledamöter som organisationen Svensk solenergi gjort.